John Tonelli

John Tonelli fick tidigt i sin hockeykarriär bekänna färg då han redan som 18-åring gjorde debut som proffs i utbrytarligan WHA. Åldersgränsen i NHL för att drafta spelare var på den tiden 20 år medan WHA valde en 18-årsgräns. Detta gjorde att när Tonelli draftades som 20-åring till Islanders 1977 så hade han redan spelat tre säsonger som proffs i Houston Aeros.

Men frågan är om Tonelli hade valt denna väg om han vetat vad som väntade honom. Han fyllde 18 mot slutet av säsongen 1974-75 som han spelade med Toronto Marlboros i OHL. Hans agent rådde honom då till att sluta spela efter sin födelsedag samtidigt som Houston jagade Tonellis autograf. Helvetet bröt sedan lös när han faktiskt skrev på för WHA-klubben på sin 18-årsdag. OHA stämde Tonelli för kontraktsbrott och saken gick till en utdragen domstolsförhandling över sommaren.

Till slut bedömdes han av domstolen att vara vuxen nog att få göra som han själv ville och han anslöt på hösten till Aeros där han fick värdefull erfarenhet genom att spela i samma kedja som Gordie och Marty Howe. Men när klubben lades ner 1978 skrev Tonelli istället på för den klubb i NHL som han tillhörde, New York Islanders.

I Islanders fick han rollen som en grovjobbare som bökade i hörnen och oftast kom han ut därifrån med pucken vid bladet. Han började så småningom även producera mer poäng i takt med att Islanders började vinna fler och fler matcher. Tonelli som var med om lagets samtliga Stanley Cup-triumfer är kanske bäst ihågkommen från dessa segrar när han spelade fram Bobby Nystrom till det avgörande målet mot Philadelphia Flyers vid Islanders första cupseger.

Han spelade normalt i den s.k. ”Banana Line” tillsammans med just Nystrom och Wayne Merrick. Detta var Islanders dödliga tredjekedja som fick sitt smeknamn på grund av de gula tröjorna som de använde på träningarna. Denna kedja rankas ofta som en av de bästa tredjelinorna genom alla tider.

Hans karriär kulminerade förmodligen dock 1984 när han dominerade Canada Cup där han utnämndes till turneringens bästa spelare. Säsongen 1984-85 blev hans poängbästa i karriären då han svarade för 42 mål och 100 poäng. Men när hans produktion försämrades avsevärt under nästa säsong valde Islanders att trada bort honom till Calgary Flames i utbyte mot bl.a. Steve Konroyd.

Tonelli hamnade direkt i hetluften i ett lag som tog sig hela vägen till Stanley Cup-final. Där stod dock Montreal Canadiens i vägen och tyvärr för Calgarys del kom Tonelli sedan aldrig upp i den gamla goda form som laget hoppats på och bara ett år innan Calgary faktiskt vann Stanley Cup skrev Tonelli på för LA Kings som free agent.

I Kalifornien upplevde ”JT” en form av comeback då han noterade två 30-målssäsonger i rad, inspirerad av att få spela i samma lag som den störste genom tiderna, Wayne Gretzky. Men när tre år hade gått och Tonelli åter tappat i produktivitet ville inte Kings längre ha hans tjänster.

Istället avslutade han sin karriär med en medioker säsong som han delade mellan Chicago Blackhawks och Quebec Nordiques. Efter 1028 NHL-matcher gav han upp sin karriär och han ägnade istället sin tid med familjen på Long Island med ett arbete inom försäkringsbranschen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s