Billy Smith

Billy Smith var som sista utpost i laget som vann fyra raka Stanley Cup kanske en av de mest betydelsefulla kuggarna i laget. Trots att han hade god konkurrens av både Chico Resch och Rollie Melanson så var det ändå på Billys axlar förtroendet vilade när det var dags för slutspel. Billy var en speciell personlighet som på isen tog det mesta i egna händer. Han slogs med motståndare och använde ofta sin målvaktsklubba som lie för att hålla spelarna borta från sin målgård. Vid sidan av isen uttalade han sig ofta på ett kontoversiellt sätt och han ansågs av media som en ganska knepig person att ha att göra med.

Men att ”Battlin’ Billy” var en av de bästa när det gällde att hålla pucken från mål var det aldrig någon tvekan om. Han draftades 1970 av LA Kings och spenderade sedan de två kommande säsongerna huvudsakligen i farmarlaget Springfield Kings där han förde laget till Calder Cup-seger 1971. Det blev dessutom fem matcher i NHL för Smith säsongen 1971-72 innan han plockades av Islanders i 1972 års Expansion Draft, en flytt som skulle förändra Billys liv totalt.

Under sin första säsong på Long Island gjorde han sig ett namn i ligan som en galen spelare som fightades med lagens tuffaste spelare och som ofta bröt sina klubbor mot motståndarnas anklar. Hans stil gav dock respekt med sig och han lämnades oftare ifred vilket underlättade hans chanser att fånga puckarna.

1978 utnämndes Smith till MVP i NHL All-Star Game och när Islanders inledde sin framgångsrika era började Smith plocka hem en del individuella utmärkelser. 1982 vann han Vezina Trophy som ligans bästa målvakt och 1983 delade han och Melanson på William M. Jennings Trophy för att man släppt in minst mål under säsongen.

En av Billys mest ihågkomna matcher var i slutspelet 1983 när han nollade det stjärnspäckade Edmonton Oilers med spelare som Wayne Gretzky, Jari Kurri, Paul Coffey och Mark Messier. Totalt släppte han bara in sex mål i finalserien och Islanders kunde vinna i fyra raka matcher och ta sin fjärde raka Stanley Cup-triumf. Som ett brev på posten fick Smith mottaga Conn Smythe Trophy efter säsongen som slutspelets MVP.

1981 blev han uttagen till Canada Cup men kunde tyvärr inte medverka i turneringen efter att ha skadat sig i en träningsmatch före.

I historieböckerna är Billy Smith för alltid ihågkommen som den målvakt som först blev krediterad med att ha gjort mål i NHL. Den 28:e november 1979 i en match mot Colorado Rockies lämnade motståndarnas målvakt sin bur under en avvaktande utvisning. Rockies sköt ett skott som Smith lämnade retur på och pucken hamnade hos Colorados Rob Ramage som gjorde en blindpass som gled rakt ner i eget mål. Smith var den siste Islandersspelaren att röra pucken och blev därför krediterad för målet.

En annan anekdot från slutspelsmatcherna mot Edmonton är att han ett par gånger fejkade skada för att få motståndarna utvisade. Han hade inga problem med detta eftersom han ansåg att spelare som Wayne Gretzky gjorde likadant. I en intervju efter en av matcherna då detta påpekades sa han helt enkelt ”Two can play that game”.

1989 avslutade Smith sin karriär och han blev den sista spelaren som var kvar från Islanders debutsäsong 1972 att lämna laget. Han fortsatte dock i organisationen som Islanders målvaktstränare innan han följde i Islanders GM, Bill Torreys fotspår, och lämnade 1993 för det då nystartade Florida Panthers, där han antog samma roll som han också behöll fram till 2000.

Den 20:e februari 1993 hedrades Smith i Nassau Coliseum då hans tröja med nummer 31 hängdes upp i taket.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s