Inlägg märkta ‘Radek Martinek’

os2

Kanada hade massiva problem med Lettland i dagens kvartsfinal och inte förrän 13 minuter in i den tredje perioden kunde man avgöra med målet som betydde 2-1. Lettlands målvakt Kristers Gudlevskis stoppade 55 skott men fick alltså ändå ge sig till slut efter en heroisk insats.

Den stora nyheten från matchen är annars att John Tavares tvingades utgå med en befarad knäskada. Kanada har bekräftat att Tavares missar resten av turneringen och nu blir det idel nagelbitande innan vi får reda på just hur allvarlig skadan är. Tacklingen från Lettlands Arturs Kulda, för övrigt samma spelare som tacklade sönder Radek Martinek i VM 2011, var inte ful. Man ser att Tavares knä hakas upp i tacklingsögonblicket och att han får ont redan innan han träffar isen. Han kunde åka av isen för egen maskin men då turneringen är över för hans del skvallrar det ändå om en relativt allvarlig skada.

Här är en animering av situationen.

Då samtliga Islandersspelare gjort sitt i OS avbryter vi därmed rapporteringen från turneringen.

STATS:

  • Michael Grabner….4 GP…5 G…1 A…6 PTS…-2…0 PIM…17 SOG
  • Thomas Vanek…….4 GP…0 G…1 A…1 PTS…-4…4 PIM…10 SOG
  • John Tavares……….4 GP…0 G..0 A…0 PTS..+3…0 PIM…6 SOG
Annonser

Först och främst. Den 18 januari för 41 år sedan vann Islanders mot Bruins (dåvarande Stanley Cup-vinnare) med 9-7. Vinsten bröt en 12 matcher lång räcka med förluster, där Isles enbart gjort 13 mål. Det bröt även en 20 matcher lång svit med bortaförluster, 0-19-1. Då året är 2014, känns år 1973 långt borta och istället har Isles chans att slå ett nytt franchiserekord. Det blir rekord vid vinst mot Flyers vilket i sådant fall betyder att Isles har tagit 10 poäng på en road-trip, vilket alltså aldrig har hänt.
*****
Isles är 9-2-0 under de senaste 11 matcherna på bortais. Flyers är svårslagna i Wells Fargo Center. Under denna säsong har de 12-8-1 på hemmais och då är många av förlusterna från kräftgången Flyers hade i inledningen av säsongen. Ja, då kapten-Giroux inte kunde göra mål och knappt klarade ut att göra poäng. I Flyers har det dock hänt grejer och de har lirat bra och återfinns för tillfället på slutspelsplats i Metropolitan Division.
*****
Sedan senaste inlägget här på bloggen (efter matchen mot Colorado Avalanche) har Islanders vunnit med 4-2 mot Dallas Stars, förlorat med 4-2 mot Florida Panthers och vunnit med 2-1 efter straffar mot Tampa Bay Lightning. Samtliga på bortaplan.

Road-trip resultaten:
Leafs-Isles 3-5
Avs-Isles 1-2 (ÖT)
Stars-Isles 2-4
Panthers-Isles 4-2
Bolts-Isles 1-2 (eft. straffar)

*****
Travis Hamonic är skadad och har rest åter till Long Island för att kolla upp hans överkroppsskada.
*****
Radek Martinek, 37, är tillbaka i truppen och spelade 15:37 minuter i matchen mot Tampa Bay Lightning.
*****
Ryan Strome har skickats ner till farmarlaget, Bridgeport Sound Tigers. Dels för att han enligt GM, Garth Snow, skall få speltid under OS-uppehållet och dels då Travis Hamonic ej är uppsatt på IR och Radek Martinek är tillbaka från densamma. Det är de högst troligaste orsakerna. Strome gjorde 4 poäng, 1 mål och 3 assist, på de 15 matcher han deltog i under hans första framträdanden i världens bästa hockeyliga.
*****
Nabby är skadad men skall vara på god väg tillbaka. Hans ersättare Kevin Poulin ersätter emellertid med bravur och ser mer och mer ut som en riktigt bra ersättare och framtida NHL-keeper av rang. Jag menar med det emellanåt tvivelaktiga försvaret han har framför sig så gör han det riktigt bra.
*****
Lubo Visnovsky är fortsatt skadad men har börjat åka skridskor, det är en back som saknas och direkt då han kommer tillbaka lyfter Isles rejält!
*****
Calvin de Haan skall ha fortsatt beröm och spelar riktigt, riktigt bra!
*****
Islanders kommer ha fyra spelare med i OS:
John Tavares, Kanada.
Lubo Visnovsky, Slovakien.
Thomas Vanek, Österrike.
Michael Grabner, Österrike.

Och hade USA:s GM, David Poile och Brian Burke (Director of Player Personnel) haft lite taktkänsla och bättre koll så hade ju givetvis Kyle Okposo stått med på listan ovanför. OCH, hade Danmark inte fått stryk av Slovenien OCH Vitryssland i kvalet till OS så hade Islanders definitivt haft med två spelare till i Frans Nielsen och Peter Regin.
*****
Men nog om det. Inatt, om exakt en timme, väntar rekordjakt i Philly då Isles skall försöka slå Flyers som för övrigt besöker Nassau Veterans Memorial Coliseum redan på måndag. Då är det Martin Luther King Day (helgdag) i USA vilket gör att matchen spelas redan 19.05 svensk tid. Isles har således god chans att äta in bra med poäng på Flyers i kampen om slutspelsplatserna. LET’S GO ISLANDERS!!!

svart

Det är dagen efter idag. Dagen efter Thomas Vaneks debut i Islanders. Dagen efter första matchen utan Matt Moulson. Dagen efter Radek Martineks missade höfttackling. Dagen efter tappad ledning i sista perioden. Dagen efter den virriga hönsgården i egen zon. Dagen efter en av de tyngsta förlusterna på länge. Mot ett av ligans för närvarande sämsta lag. Mot ärkerivalerna som man inte ens vill ta i med tång. Mot ett motstånd utan spelidé som nästan enbart skapade chanser på våra misstag. Det är för dåligt. Det är totalt mörker.

Ljusglimtarna var få men största behållningen i matchen var utan tvekan Casey Cizikas spel i numerärt underläge då han på egen hand dödade en minut av powerplayet. Nabby var också bra.

Men. Vad sysslade försvararna med? Ingen får godkänt i backuppsättningen idag. Carkner är för långsam, Hickey är för svag, AMAC är ständigt på fel plats och inte heller Hamonic höll sin position något vidare bra. Donovan tappar puckar för enkelt och Martinek var direkt upphov till det matchavgörande målet.

Varför spelade Tavares aldrig pucken till Vanek? Det var nästan uteslutande Okposo som fick passningar från JT. Fnurra på tråden redan? Hur kom det sig att vi missade mål vid så många öppna lägen? Med puckar på mål kommer också returer och målchanser. Saknade ofta det enkla alternativet med skott från back och spelare som hugger på returerna.

Nu krävs det faktiskt rejäl skärpning till på fredag. Ottawa har inte heller börjat bra. Men de slår oss utan vidare om vi fortsätter drälla på samma sätt.

victoryvsPens
Lite ironisk blir nog rubriken på detta inlägg. Då jag tycker att anfall enbart varit bästa anfall under inledningen av säsongen. I Isles borde fokus ligga på att få ordning på försvaret för att minimera antalet uddamålsförluster. Det faller enligt min mening på GM Snow och coach Capuano lott att utvärdera läget bland försvarspjäserna i Isles efter inledningen av säsongen.

Islanders vann senast i natt borta mot Pens, med 4-3 efter att ha varit i underläge så gott som hela matchen. Det som jag dock tänker mest på under matchens gång är att kedja 1 och 2 med; Moulson-Tavares-Okposo samt Bailey-Nielsen-Bouchard ständigt oroar Pens-försvaret och skapar långa anfallssekvenser i anfallszon. Men då pucken planenligt kommer tillbaka till backarna vid blå, ja då fumlas det och anfallet avbryts många gånger abrupt och blir till en kontring för Pens istället. Det är egentligen enbart försvarsduon Hickey-Martinek som får bra ruljans på blå och kan skapa bra skott och skottpassningar för att fortsätta anfallet och för styrningar.

Tredjekedjan med Nelson-Regin-Clutterbuck spelar stundtals bra i anfallszon men de saknar likt fjärdekedjan långa anfall i anfallszon vilket gör att de två kedjorna oftast avväpnas fort och istället tvingas försvara. Emellertid tror jag snart att det problemet är borta. Martin-Cizikas-McDonald i fjärdekedjan känns som lirare som är väl medvetna om att de behöver höja sig ett snäpp och det kommer de att göra. Inför matchen mot Flyers i natt är Grabner tillbaka efter en två matcher lång avstängning och han torde gå in i andra eller tredjekedjan, vilket gör att Nelson troligtvis får lämna plats. Det troligaste alternativet är nog att Capuano sätter Grabner i andra och flyttar ner Bouchard till tredje för att spela tillsammans med Regin och Clutterbuck.

Det tredje backparet, Donovan-Carkner, är det som oroar mest i matchen mot Pens. Och då är det tyvärr mestadels i negativ bemärkelse. Donovan och Carkner blir även bänkade under matchens slutskede efter att Donovan stått för ett riktigt rookiemisstag vid Engellands 2-3 mål. Nu var emellertid Visnovsky och Strait borta i denna match, men just på backsidan är den lagdel som Capuano och Snow måste utvärdera redan nu samt se över eventuella tradealternativ. Visnovsky är till åren, vilket också Martinek är som för övrigt gjorde en jättematch mot Pens. Isles har bra juniorer på gång i organisationen men då offensiven är så galet bra, är det synd att göra ett generationsskifte i försvaret.

Carkner är inget bra alternativ och Hickey är ingen topp 4 back, vilket inte heller Martinek är. Egentligen torde Hamonic plus en tvåvägsback alternativt offensiv back (som Capuano och Snow kollade ut) vara första backpar. I andra skulle MacDonald och Visnovsky husera samt Hickey/Strait och Martinek agera tredje backpar. Alltså bör en back plockas in och det är en back som skall spela i första backpar tillsammans med Hamonic. Donovan är på intet sätt dålig, men han bör agera back-up för Visnovsky då han är borta. Det är en lösning som torde gå att göra redan i år och den ser jag som mycket viktig om Isles skall slippa slita häcken av sig för att vinna matcher med uddamålet eller låta musten gå ur dem efter en uddamålsförlust.

Målvaktssidan får bli ett senare projekt.

Isles stod i vart fall för en heroisk insats mot Pens och det var fantastiskt att höra glädjevrålen i Isles-lägret efter Baileys avgörande mål, med 1:40 kvar av matchen. Annat som är kul med matchen är att Isles dödar samtliga av Pens numerära överlägen (5 stycken) då Pens är ruggiga i denna spelform och även hade tillbaka Letang som motor på blålinjen i PP. Kul även att Isles gjorde mål på sitt enda numerära överläge och således gjorde 3 mål i spel 5 mot 5. Samt att Isles vinner matchen trots att man förlorar skotten med 42-25 borta mot ett av NHL:s absolut bästa lag. Bra där, Isles!!

Nu väntar alltså hemmamatch mot Flyers som ligger sist i hela NHL, på lika få poäng som Rangers (4). Tillåt mig att småle litegrann. Flyers vann sin andra match för säsongen senast vilket man gjorde genom att hemmabesegra just Rangers med 2-1. Kör Isles jobbet lika bra som mot Pens så bör man vinna matchen mot Flyers tämligen enkelt och åtminstone jag vill att Isles tar revansch för den gången i februari förra säsongen då Flyers mosade Isles med hela 7-0 i Colisseum.

Martinek

För andra säsongen i rad har Islanders valt att signa Radek Martinek på ett år. Senast skrev Martinek på en vecka innan lockouten tog slut, denna gång skriver han alltså på tre veckor in på säsongen. Säga vad man vill om Martinek men han har alltid haft ett stort hjärta för Islanders och problemet har väl istället alltid handlat om skador för tjecken. Totalt har det blivit 20 matcher för Radek under de två senaste säsongerna och vi får väl se hur mycket spel det blir för hans del i år. Lite synd kan jag tycka det är då jag hellre hade sett någon av backarna i Bridgeport få chansen. Både Calvin de Haan och Aaron Ness har ju stått och stampat i dörröppningen ett bra tag nu utan att bli riktigt insläppta och frågan är väl när eller om de någonsin kommer få chansen. Dessutom börjar Andrey Pedan och Scott Mayfield spela in sig i systemet vilket trissar upp konkurrensen ännu mer. Men vi ger väl Martinek ett par matcher innan vi avfärdar eller hyllar honom.

En poäng blev det i tisdagens match mot Vancouver. Frans Nielsen blev poängräddare genom att befinna sig på rätt ställe när klockan tickade ner mot minuten kvar att spela. Offensivt känns det inte lika oroligt som defensivt. Nielsen parkerar faktiskt på en sjätteplats i NHL’s poängliga med sina 11 poäng. Hur länge stannar han där? Tavares har också 11 poäng och med två så produktiva centrar känns i alla fall de två topplinorna untouchable. Detta speciellt efter att Moulson åter tagit plats på vänstervingen bredvid Tavares och deras samarbete kulminerar oftast i powerplay där de är dödligt giftiga. Moulson är glödhet och har fem poäng på sina två senaste matcher.

Just Islanders powerplay har kommit igång bra nu och trots att Visnovsky saknades mot Canucks så var man ständigt farliga i denna spelform, med två mål som utdelning. Bakåt är det däremot värre. Nabby har efter en inspirerande säsongsinledning sett ihålig ut på sistone och det syns klart och tydligt att han behöver avlastning. Att Kevin Poulin endast spelat en match såhär långt är egentligen en gåta. Hans insats mot Chicago var inte heller dålig så vad skälet är till den uteblivna speltiden vet nog bara Capuano själv.

Nu väntar back-2-back i hatmöten till helgen. Först bortamatch på fredag mot Pittsburgh som vi ju mötte i slutspelet senast och som vi aldrig gillar att förlora mot. Kanske blir matcherna mot Penguins något mindre irriterade i år då vi äntligen slipper psychot Matt Cooke. På lördag kommer sedan minst lika jobbiga Philadelphia Flyers på besök i Nassau Coliseum. Det gäller ju verkligen för Islanders att utnyttja Flyers usla start och självförtroende innan det vänder för dom. Coachbytet i Philly har inte betytt någon förbättring och laget måste snart börja vinna om det inte ska bli en bottenplacering i år.

Matchen mot Philadelphia är också den sista innan vi ställer om klockan till vintertid och det blir ett par matcher med matchstart 00:00 innan amerikanarna följer efter en vecka senare.

vspens

Islanders drabbades av ett tungt avbräck efter match 4 då Andy MacDonald tvingades till operation av sin handled och därmed är det slutspelat för ”AMAC” för den här säsongen. Radek Martinek ersatte och spelade därmed sin första slutspelsmatch sedan 2004. Dessutom fick Thomas Hickey chansen istället för Matt Carkner och Jesse Joensuu spelade istället för David Ullström. Dessa förändringar spelade nog mindre roll för slutresultatet som blev klara 4-0 till hemmalaget. Islanders har därmed inte vunnit en match 5 sedan 1988 och denna gång var det som sagt inte ens riktigt nära.

Men inledningsvis såg det ändå relativt bra ut. Första perioden gick i Islanders favör då man skapade flest och bäst målchanser. Tomas Vokoun som ersatte Marc-Andre Fleury tog dock allt även om han släppte en hel del feta returer, något som bortalaget inte lyckades utnyttja. Även Evgeni Nabokov sattes på prov ett par gånger men även ryssen löste dessa situationer på bästa sätt.

I den andra perioden tog Penguins över spelet och Isles tid i anfallszon blev kortare och kortare. Till slut fick även hemmalaget utdelning när Kris Letang fann Tyler Kennedy med en lång passning upp till offensiv blå. Fri med Nabby hittade Kennedy krysset och på något sätt tappade Isles luften redan där och då. En dryg minut senare ökade Pittsburgh på till 2-0 då Nabokov svarade för en insats likt Tommy Salo mot Vitryssland i Salt Lake City 2002. Nabby halvräddade Doug Murrays backskott som sedan for upp i luften och damp ner i nätet bakom honom. Uppförsbacken blev definitiv när Sidney Crosby åkte slalom förbi Hickey innan han satte 3-0 och matchen var så gott som avgjord redan efter två spelade perioder.

Letang spädde på ledningen till 4-0 i powerplay en bit in i den tredje perioden och då valde coach Jack Capuano att vila Nabokov resten av matchen och låta Kevin Poulin få lite speltid. Inga fler mål gjordes i matchen som var en liten besvikelse från Islanders sida.

Jag tycker nog faktiskt inte att Penguins var så fantastiskt mycket bättre i denna matchen jämfört med de föregående. Istället kom Islanders inte riktigt upp i samma kvalitet som normalt och dessutom blev Vokoun den stora skillnaden mot tidigare matcher då Fleury med sitt stukade självförtroende garanterat hade fått större problem än tjecken i den första perioden.

Historien ser ut att upprepa sig. Vi som minns 1993 års slutspel vet att exakt samma scenario utspelade sig då. 2-2 i matcher blev då 3-2 till Penguins efter femte matchen i just Pittsburgh. Den gången vände Islanders heroiskt på matchserien genom att knipa de två sista matcherna och skulle samma sak hända i år vore det såklart fantastiskt. Som Mark Streit sa efter nattens match så har Islanders nu två stycken match 7 framför sig med början på lördag. Då spelar Islanders sin sista hemmamatch i denna serien, återstår att se om det blir sista för säsongen. Matchstart 01:00 svensk tid, natten mellan lördag och söndag.

MÅLSKYTTAR:

  • 1-0 Tyler Kennedy (Kris Letang, Brandon Sutter) 27:25
  • 2-0 Douglas Murray (Chris Kunitz, Evgeni Malkin) 28:47
  • 3-0 Sidney Crosby (Jarome Iginla, Pascal Dupuis) 34:00
  • 4-0 Kris Letang (Sidney Crosby, Paul Martin) 45:43 PP

nabby

Islanders vann måstematchen i natt mot redan avhängda Florida Panthers med 5-2. Detta var samtidigt Isles sista hemmamatch i grundserien och nu avslutar man med en fem matcher lång road trip. Hemmapubliken slöt upp fantastiskt även denna kväll och det märks att man nu har slutspelsvittring då det var länge sedan ljudnivån var så hög som i natt när ”we want playoffs” varvades med ”Na-bby, Na-bby”. Evgeni Nabokov var nämligen en av hemmalagets bästa spelare även i natt och när han i den andra perioden blev pååkt höll hela Nassau Coliseum andan när han blev liggandes på isen. Men ryssen reste på sig och svarade sedan för många fina räddningar så han verkade helt okej trots smällen.

Hemmalaget var det betydligt hetare laget i den första perioden och det dröjde bara åtta minuter innan Jacob Markström i Floridas kasse tvingades vittja nätet för första gången denna kväll. Thomas Hickey sköt ett backskott som först styrde på Matt Martins och sedan på Matt Moulsons klubba och vidare in i mål. Sex minuter senare utnyttjade Islanders ett 5-mot-3-läge då när Mark Streit satte tvåan. Detta var endast andra gången som Islanders kunde jubla i ett tvåmannaöverläge denna säsongen, trots många chanser i denna spelform. Med tre minuter kvar av perioden gjorde Michael Grabner mål i numerärt överläge. Det är relativt ovanligt att man får frilägen i powerplay men detta fick Grabs efter ett underbart långpass från Andy MacDonald. Fri med Markström lade Grabner in en backhand fram till 3-0. Innan perioden var över reducerade gästerna, även det i powerplay så ställningen efter första perioden var alltså stabila 3-1.

Det tog sedan lite drygt tre minuter att punktera matchen för Islanders del då man i den andra perioden rivstartade med 4-1 genom veteranen Radek Martinek. Fjorton sekunder senare snodde Grabner pucken från Brian Campbell och gjorde 5-1, ett mål som fick Panthers att plocka ut stackars Markström och istället sätta in Scott Clemmensen. Den sistnämnde inledde med att råna Islanders två gånger om och i Floridalägret ångrade man kanske valet av Markström i efterhand då Islanders aldrig kom att få hål på Clemmensen. Panthers fick dock till ytterligare en reducering efter att Nabokov missbedömt en situation då han kom långt ur sin kasse för att spela pucken men missat och gästerna fick öppet mål.

Efter sju mål på matchens första 28 minuter noterades sedan inga fler och till slut kändes segern mer stabil än förkrossande.

Nu väntar som sagt fem matcher på bortais som avslutar säsongen. Matcherna är i tur och ordning mot Toronto som åkte rejält på pumpen i natt mot Washington, Winnipeg som kämpar med just Washington om den kanske enda slutspelsplatsen för Southeastlagen, Carolina som är avsågat, Philadelphia som också är så gott som borta samt Buffalo som fortfarande har en minimal chans att nå slutspel. Om Islanders skrapar ihop åtta poäng till så är man garanterat klara för playoff men förmodligen kommer det inte krävas riktigt så många poäng.

På torsdag går matchen mot Maple Leafs av stapeln.

AKTUELL TABELL 16/4

  1. Pittsburgh 64
  2. Montreal 57
  3. Washington 50
  4. Boston 56
  5. Toronto 53
  6. Ottawa 50
  7. NY Islanders 49
  8. NY Rangers 46
  9. Winnipeg 46
  10. Buffalo 42
  11. Philadelphia 41
  12. New Jwesey 40
  13. Tampa Bay 38
  14. Carolina 36
  15. Florida 32

MÅLSKYTTAR:

  • 1-0 Matt Moulson (Matt Martin, Thomas Hickey) 8:01
  • 2-0 Mark Streit (Kyle Okposo, Frans Nielsen) 13:59 PP
  • 3-0 Michael Grabner (Andrew MacDonald, Evgeni Nabokov) 16:47 PP
  • 3-1 Dmitry Kulikov (Tomas Fleischmann, Marcel Goc) 18:12 PP
  • 4-1 Radek Martinek (Jesse Joensuu, Mark Streit) 23:19
  • 5-1 Michael Grabner 23:33
  • 5-2 Marcel Goc (Tomas Kopecky, Tomas Fleischmann) 27:44