Inlägg märkta ‘Matt Carkner’

TV2

Det stannade vid tio raka bortaförluster efter morgonkvistens sköna upphämtning mot San José Sharks. Efter Islanders sämsta bortasvit på över 40 år fick vi alltså äntligen se laget jubla i vitt igen. Nu var det väldigt länge sedan jag skrev ett blogginlägg och därför vill jag bara reflektera lite över vad som hänt på sistone.

  • Islanders har sjunkit som en sten i tabellen men tack vare att övriga lag i Metropolitan också är bedrövligt ojämna så ligger vi bara nio pinnar bakom slutspelsplats.
  • Pierre-Marc Bouchard har blivit något av en syndabock och placerades på waivers häromdagen. Ryan Strome som leder AHL’s poängliga förväntas göra NHL-debut mot Phoenix på torsdag.
  • Även Matt Donovan fick ta klivet ner i Bridgeport igen. Tycker personligen inte att han varit vår sämsta back men är man rookie så är det tydligen lite enklare att plockas bort. Calvin de Haan och för den delen Aaron Ness är dock uppkallade och bägge gör det helt okej. Många med mig är dock mer trötta på Matt Carkners ångbåtsvändningar som tydligen är en riktig tillgång enligt coacherna.
  • Med Evgeni Nabokov långtidsskadad har Kevin Poulin och Anders Nilsson delat på målvaktssysslorna och trots att förlusterna radats upp tycker jag att bägge ändå hållit förvånansvärt hög klass. Speciellt Poulin som stått för flera spektakulära räddningar även om han då och då varvar dessa med lite mindre säkra ingripanden. Poulins insats mot just San José, där han svarade för 46 räddningar, var nog hans bästa match i karriären på NHL-nivå.
  • Rick DiPietro fick chansen av Carolina Hurricanes organisation då både Cam Ward och Anton Khudobin var skadade. Men efter fem matcher med Charlotte Checkers i AHL och 5.18 insläppta mål per match hade även Canes upptäckt det vi vetat sedan länge, att The Rick sedan länge varit slut på toppnivå.
  • Det roligaste under vår tunga period var utan tvekan vår supporterträff som skedde i Göteborg den 29/11 då sex tappra fans träffades över en bit mat och ett par kalla innan Isles krossades av Detroit med 5-0. Gamla minnen varvades med soffcoachningar och stämningen var hög kvällen igenom. Tyvärr fick vi inte släppa loss jubelkören en enda gång under kvällen men det sjöngs nidramsor om Rangers och den rödvita tomten som symboliserade Red Wings denna kväll fick sig en smocka innan vi åter klev ut i Göteborgsnatten. Nu hoppas vi på ett minst lika gött gäng i Stockholm den 25/1. Mer om den träffen inom kort.

CIMG2707

Annonser

svart

Det är dagen efter idag. Dagen efter Thomas Vaneks debut i Islanders. Dagen efter första matchen utan Matt Moulson. Dagen efter Radek Martineks missade höfttackling. Dagen efter tappad ledning i sista perioden. Dagen efter den virriga hönsgården i egen zon. Dagen efter en av de tyngsta förlusterna på länge. Mot ett av ligans för närvarande sämsta lag. Mot ärkerivalerna som man inte ens vill ta i med tång. Mot ett motstånd utan spelidé som nästan enbart skapade chanser på våra misstag. Det är för dåligt. Det är totalt mörker.

Ljusglimtarna var få men största behållningen i matchen var utan tvekan Casey Cizikas spel i numerärt underläge då han på egen hand dödade en minut av powerplayet. Nabby var också bra.

Men. Vad sysslade försvararna med? Ingen får godkänt i backuppsättningen idag. Carkner är för långsam, Hickey är för svag, AMAC är ständigt på fel plats och inte heller Hamonic höll sin position något vidare bra. Donovan tappar puckar för enkelt och Martinek var direkt upphov till det matchavgörande målet.

Varför spelade Tavares aldrig pucken till Vanek? Det var nästan uteslutande Okposo som fick passningar från JT. Fnurra på tråden redan? Hur kom det sig att vi missade mål vid så många öppna lägen? Med puckar på mål kommer också returer och målchanser. Saknade ofta det enkla alternativet med skott från back och spelare som hugger på returerna.

Nu krävs det faktiskt rejäl skärpning till på fredag. Ottawa har inte heller börjat bra. Men de slår oss utan vidare om vi fortsätter drälla på samma sätt.

victoryvsPens
Lite ironisk blir nog rubriken på detta inlägg. Då jag tycker att anfall enbart varit bästa anfall under inledningen av säsongen. I Isles borde fokus ligga på att få ordning på försvaret för att minimera antalet uddamålsförluster. Det faller enligt min mening på GM Snow och coach Capuano lott att utvärdera läget bland försvarspjäserna i Isles efter inledningen av säsongen.

Islanders vann senast i natt borta mot Pens, med 4-3 efter att ha varit i underläge så gott som hela matchen. Det som jag dock tänker mest på under matchens gång är att kedja 1 och 2 med; Moulson-Tavares-Okposo samt Bailey-Nielsen-Bouchard ständigt oroar Pens-försvaret och skapar långa anfallssekvenser i anfallszon. Men då pucken planenligt kommer tillbaka till backarna vid blå, ja då fumlas det och anfallet avbryts många gånger abrupt och blir till en kontring för Pens istället. Det är egentligen enbart försvarsduon Hickey-Martinek som får bra ruljans på blå och kan skapa bra skott och skottpassningar för att fortsätta anfallet och för styrningar.

Tredjekedjan med Nelson-Regin-Clutterbuck spelar stundtals bra i anfallszon men de saknar likt fjärdekedjan långa anfall i anfallszon vilket gör att de två kedjorna oftast avväpnas fort och istället tvingas försvara. Emellertid tror jag snart att det problemet är borta. Martin-Cizikas-McDonald i fjärdekedjan känns som lirare som är väl medvetna om att de behöver höja sig ett snäpp och det kommer de att göra. Inför matchen mot Flyers i natt är Grabner tillbaka efter en två matcher lång avstängning och han torde gå in i andra eller tredjekedjan, vilket gör att Nelson troligtvis får lämna plats. Det troligaste alternativet är nog att Capuano sätter Grabner i andra och flyttar ner Bouchard till tredje för att spela tillsammans med Regin och Clutterbuck.

Det tredje backparet, Donovan-Carkner, är det som oroar mest i matchen mot Pens. Och då är det tyvärr mestadels i negativ bemärkelse. Donovan och Carkner blir även bänkade under matchens slutskede efter att Donovan stått för ett riktigt rookiemisstag vid Engellands 2-3 mål. Nu var emellertid Visnovsky och Strait borta i denna match, men just på backsidan är den lagdel som Capuano och Snow måste utvärdera redan nu samt se över eventuella tradealternativ. Visnovsky är till åren, vilket också Martinek är som för övrigt gjorde en jättematch mot Pens. Isles har bra juniorer på gång i organisationen men då offensiven är så galet bra, är det synd att göra ett generationsskifte i försvaret.

Carkner är inget bra alternativ och Hickey är ingen topp 4 back, vilket inte heller Martinek är. Egentligen torde Hamonic plus en tvåvägsback alternativt offensiv back (som Capuano och Snow kollade ut) vara första backpar. I andra skulle MacDonald och Visnovsky husera samt Hickey/Strait och Martinek agera tredje backpar. Alltså bör en back plockas in och det är en back som skall spela i första backpar tillsammans med Hamonic. Donovan är på intet sätt dålig, men han bör agera back-up för Visnovsky då han är borta. Det är en lösning som torde gå att göra redan i år och den ser jag som mycket viktig om Isles skall slippa slita häcken av sig för att vinna matcher med uddamålet eller låta musten gå ur dem efter en uddamålsförlust.

Målvaktssidan får bli ett senare projekt.

Isles stod i vart fall för en heroisk insats mot Pens och det var fantastiskt att höra glädjevrålen i Isles-lägret efter Baileys avgörande mål, med 1:40 kvar av matchen. Annat som är kul med matchen är att Isles dödar samtliga av Pens numerära överlägen (5 stycken) då Pens är ruggiga i denna spelform och även hade tillbaka Letang som motor på blålinjen i PP. Kul även att Isles gjorde mål på sitt enda numerära överläge och således gjorde 3 mål i spel 5 mot 5. Samt att Isles vinner matchen trots att man förlorar skotten med 42-25 borta mot ett av NHL:s absolut bästa lag. Bra där, Isles!!

Nu väntar alltså hemmamatch mot Flyers som ligger sist i hela NHL, på lika få poäng som Rangers (4). Tillåt mig att småle litegrann. Flyers vann sin andra match för säsongen senast vilket man gjorde genom att hemmabesegra just Rangers med 2-1. Kör Isles jobbet lika bra som mot Pens så bör man vinna matchen mot Flyers tämligen enkelt och åtminstone jag vill att Isles tar revansch för den gången i februari förra säsongen då Flyers mosade Isles med hela 7-0 i Colisseum.

vspens

Islanders drabbades av ett tungt avbräck efter match 4 då Andy MacDonald tvingades till operation av sin handled och därmed är det slutspelat för ”AMAC” för den här säsongen. Radek Martinek ersatte och spelade därmed sin första slutspelsmatch sedan 2004. Dessutom fick Thomas Hickey chansen istället för Matt Carkner och Jesse Joensuu spelade istället för David Ullström. Dessa förändringar spelade nog mindre roll för slutresultatet som blev klara 4-0 till hemmalaget. Islanders har därmed inte vunnit en match 5 sedan 1988 och denna gång var det som sagt inte ens riktigt nära.

Men inledningsvis såg det ändå relativt bra ut. Första perioden gick i Islanders favör då man skapade flest och bäst målchanser. Tomas Vokoun som ersatte Marc-Andre Fleury tog dock allt även om han släppte en hel del feta returer, något som bortalaget inte lyckades utnyttja. Även Evgeni Nabokov sattes på prov ett par gånger men även ryssen löste dessa situationer på bästa sätt.

I den andra perioden tog Penguins över spelet och Isles tid i anfallszon blev kortare och kortare. Till slut fick även hemmalaget utdelning när Kris Letang fann Tyler Kennedy med en lång passning upp till offensiv blå. Fri med Nabby hittade Kennedy krysset och på något sätt tappade Isles luften redan där och då. En dryg minut senare ökade Pittsburgh på till 2-0 då Nabokov svarade för en insats likt Tommy Salo mot Vitryssland i Salt Lake City 2002. Nabby halvräddade Doug Murrays backskott som sedan for upp i luften och damp ner i nätet bakom honom. Uppförsbacken blev definitiv när Sidney Crosby åkte slalom förbi Hickey innan han satte 3-0 och matchen var så gott som avgjord redan efter två spelade perioder.

Letang spädde på ledningen till 4-0 i powerplay en bit in i den tredje perioden och då valde coach Jack Capuano att vila Nabokov resten av matchen och låta Kevin Poulin få lite speltid. Inga fler mål gjordes i matchen som var en liten besvikelse från Islanders sida.

Jag tycker nog faktiskt inte att Penguins var så fantastiskt mycket bättre i denna matchen jämfört med de föregående. Istället kom Islanders inte riktigt upp i samma kvalitet som normalt och dessutom blev Vokoun den stora skillnaden mot tidigare matcher då Fleury med sitt stukade självförtroende garanterat hade fått större problem än tjecken i den första perioden.

Historien ser ut att upprepa sig. Vi som minns 1993 års slutspel vet att exakt samma scenario utspelade sig då. 2-2 i matcher blev då 3-2 till Penguins efter femte matchen i just Pittsburgh. Den gången vände Islanders heroiskt på matchserien genom att knipa de två sista matcherna och skulle samma sak hända i år vore det såklart fantastiskt. Som Mark Streit sa efter nattens match så har Islanders nu två stycken match 7 framför sig med början på lördag. Då spelar Islanders sin sista hemmamatch i denna serien, återstår att se om det blir sista för säsongen. Matchstart 01:00 svensk tid, natten mellan lördag och söndag.

MÅLSKYTTAR:

  • 1-0 Tyler Kennedy (Kris Letang, Brandon Sutter) 27:25
  • 2-0 Douglas Murray (Chris Kunitz, Evgeni Malkin) 28:47
  • 3-0 Sidney Crosby (Jarome Iginla, Pascal Dupuis) 34:00
  • 4-0 Kris Letang (Sidney Crosby, Paul Martin) 45:43 PP

Lagen närmast i tabellen vann sina matcher i natt. Toronto Maple Leafs ryckte ifrån och Ottawa Senators och rivalen, New York Rangers tog klivet förbi New York Islanders i tabellen. Islanders föll alltså ner till åttondeplats i och med förlustmatchen mot Philadelphia Flyers, 2-1.

Flyers var det bästa laget i första perioden och Islanders skapade ett farligt läge när det återstod 10 sekunder av perioden. Då var Matt Moulson nära att vispa in en puck på tennis, men Flyers försvar lyckades avstyra. Flyers som vann skottstatistiken med 13-4 i första perioden vann även den målmässigt, med 1-0. Målet gjorde Danny Briere bakom Islanders reservmålvakt, Kevin Poulin, som fick chansen i matchen. Emellertid är Nabby värd att få vila nu när slutspelsplatsen är säkrad.

I den andra perioden kvitterar Isles omgående genom John Tavares. John Tavares styr in pucken bakom Ilya Bryzgalov, assisterad av Matt Carkner. Då halva perioden gått hade Islanders ett bra läge då pucken dök upp framför Keith Aucoin framför Flyers mål, men Bryzgalov avstyrde. Islanders hade tidigare i perioden även klarat av ett boxplay. Flyers PP var bra och Claude Giroux hade bland annat ett slagskott i ramen. Skottstatistiken: Flyers 6 Isles 8.

I den tredje perioden stod båda målvakterna för fina och stabila insatser. Islanders skapade några farliga lägen men Bryzgalov avstyrde samtliga på ett stabilt sätt. Islanders målvakt, Kevin Poulin, fick däremot vittja målet vid ett tillfälle och det var efter ett kanonskott, signerat Flyers danske backjätte, Oliver Lauridsen. Skottstatistiken i tredje vann Flyers med 11-10.

Totalt sätt gör Islanders en bra match, men tyvärr står Bryzgalov för stabilt målvaktsspel, vilket inte hör till vanligheterna av ”Mr. Universe”. John Tavares är bäst i Islanders även om Kevin Poulin även står för en stabil insats i mål.

Målskyttar:
1-0 Danny Briere (Brayden Schenn, Simon Gagne)
1-1 John Tavares (Matt Carkner)
2-1 Oliver Lauridsen (Brandon Manning)

Härnäst väntar säsongens sista grundseriematch för Islanders. Den spelas i natt och då gästar Islanders, Buffalo. Efter detta kör PLAYOFF igång och Islanders har detta år tagit sig dit! Matchen mot Buffalo Sabres kan betyda en hel del för Islanders ändå, då utgången av den kan avgöra vilka man får möta i slutspelets första runda.

Här följer ”Isleslights” från matchen:

vsTOR

Islanders tog en imponerande seger även i natt då Toronto Maple Leafs slogs tillbaka i Air Canada Centre med klara 5-3. Tyvärr hakar även de närmsta rivalerna om sista slutspelsplatsen, NY Rangers och Winnipeg Jets, på i racet då de båda vann sina respektive matcher.

Efter en stark inledning av nattens match med två finfina lägen fram till 1-0 tvingades Islanders ändå se hemmalaget ta ledningen fem minuter in i första perioden. Joffrey Lupul tog in pucken över offensiva blå på vänstersidan och gled därefter helt ostört förbi Matt Carkner och ner mot Evgeni Nabokov som inte kunde stoppa den framstormande forwarden från att göra matchens första mål. Första perioden innehöll det mesta och Toronto var de som lyckades bäst målmässigt under första hälften. Två minuter efter ettan kom också tvåan. Efter ett par fina passningar i powerplay kunde Cody Franson göra 2-0 bakom en chanslös Nabby och just då var man lite orolig att matchen skulle glida Islanders ur händerna. Men perioden som innehöll det mesta fick även se en vändning som hette duga. Efter att Carkner och Eric Boulton skakat liv i sitt lag med respektive fighter endast fyra sekunder emellan kom reduceringen minuten senare. Brad Boyes som inte gjort mål på över en månad fick pucken efter en snygg blindpassning av John Tavares och James Reimer i hemmakassen tvingades kapitulera för första gången denna kväll. Fem minuter före pausvilan kvitterade Islanders i numerärt överläge. Matt Moulson stod parkerad framför mål och styrde in Boyes skott från blålinjen och tystnaden lade sig som ett lock över arenan. Än tystare blev det två minuter senare när Tavares och Moulson kom två-mot-en och den förstnämnda valde att skjuta själv vilket visade sig vara ett klokt val eftersom Reimer inte lyckades hålla tätt den gången heller.

I den andra perioden var först Frans Nielsen en hårsmån från att utöka Islanders ledning men hans skott träffade insidan av stolpen. Istället kunde Tavares i bytet senare sätta det matchavgörande målet fram till 4-2 när Boyes tackade för senast genom att servera pucken på ett silverfat in i slottet där JT högg som en kobra.

Nielsen kompenserade sin ramträff i den andra perioden med att sätta spiken i kistan fram till 5-2 halvvägs in i den tredje. Efter en fin uppåkning längs högersargen av Kyle Okposo fick Nielsen passningen som släpande tredjeman och han fick gott om tid att ladda stora kanonen. Reimer chanslös och matchen så gott som vunnen för bortalaget. Ett tröstmål fick hemmalaget dock till när man i powerplay reducerade till 5-3 genom Dion Phaneuf vars skott från blålinjen letade sig hela vägen in i nät.

Även om lagen strax bakom Islanders i tabellen på något sätt lyckats pricka samma form som Isles lagom till playoffracets upplopp så innebar nattens seger att också Toronto nu är indraget i streckstriden.

Jag ska inte sticka under stol med att min personliga önskemotståndare i ett eventuellt slutspel är Montreal Canadiens. Islanders har plusstatistik på Habs denna säsong och om man jämför med alternativen; Pittsburgh, Boston och glödheta Washington så väljer jag Canadiens alla dagar i veckan. För att få chansen att spela mot Montreal krävs att de håller undan i Northeast samtidigt som Islanders behåller sin sjundeplats. Med Boston endast två poäng bakom och två matcher mindre spelade lär väl dock detta bli ganska svårt för kanadensarna och då hamnar de istället på fjärdeplats. Därför skulle det krävas att Islanders går förbi både Ottawa och just Toronto vilket nu faktiskt inte längre känns helt omöjligt. Men många pusselbitar måste falla på plats och framför allt måste Islanders säkra en slutspelsplats. Aldrig ta ut något i förskott är ett gammalt Islandersordspråk.

För cirka tionde gången denna säsong spelar Islanders sin viktigaste match i morgon lördag när man gästar Winnipeg Jets. Matchen startar 21:00 svensk tid.

MÅLSKYTTAR:

  • 1-0 Joffrey Lupul (Phil Kessel, Jake Gardiner) 5:05
  • 2-0 Cody Franson (Tyler Bozak, Phil Kessel) 6:41 PP
  • 2-1 Brad Boyes (John Tavares, Lubomir Visnovsky) 9:07
  • 2-2 Matt Moulson (Brad Boyes, Lubomir Visnovsky) 15:03 PP
  • 2-3 John Tavares (Matt Moulson, Andrew MacDonald) 17:24
  • 2-4 John Tavares (Brad Boyes, Mark Streit) 34:40
  • 2-5 Frans Nielsen (Kyle Okposo) 50:22
  • 3-5 Dion Phaneuf (Phil Kessel, Jake Gardiner) 59:33 PP

///Mangan

vsTML

Efter en spelad period och underläge med 1-3 borta mot Toronto Maple Leafs var det verkligen inte något som tydde på två poäng för Islanders. Visst skiljde det endast två mål men spelet i period nummer ett var under all kritik från bortalagets del.

Carl Gunnarsson inledde målskyttet redan efter två minuters spel med ett skott som inte såg helt otagbart ut för Evgeni Nabokov. Sex minuter senare bjöds dock Islanders in i matchen igen av Torontos målvakt Ben Scrivens som släppte en märklig retur och Matt Moulson höll sig framme med kvitteringen. Men glädjen varade bara en dryg minut då Nazem Kadri kunde sätta en retur som studsade ut från kortplanket. Lite senare var det dags igen när Islanders försvarsspel var allt för passivt och Mikhail Grabovski tilläts sikta och skjuta in 3-1 via stolpen. Totalt mörker efter 20 minuters spel och ingenting tydde på någon framgång för bortalaget denna kväll.

Men ibland är det skönt att ha helt fel. Ett vackert klapp-klapp i powerplay med mer än halva matchen spelad resulterade i en reducering och sist på pucken var Mark Streit. Kort därefter kom även kvitteringen då Frans Nielsens stenhårda passning styrdes in av Brad Boyes alldeles framför Scrivens. Efter två spelade perioder var matchen åter en öppen affär och vad som helst kunde hända kändes det som.

Tre minuter in i den tredje perioden tog Islanders ledningen för första gången i matchen när Michael Grabner skickade iväg ett hederligt gammalt dragskott som Scrivens helt oförklarligt släppte in då sikten var fri för Torontomålvakten. Minuten senare ökade Keith Aucoin på till 5-3 med ett skott som inte heller såg helt otagbart ut och Scrivens fick därefter lämna isen till förmån för James Reimer. I sju minuter fick Reimer hålla nollan innan Moulson satte sitt andra mål för kvällen fram till 6-3. I samband med målet blev John Tavares brutalt tacklad in i sargen av Dion Phaneuf och Torontobacken är inte särskilt populär bland Islandersfans som minns en vårdslös tackling på Kyle Okposo i en träningsmatch då Phaneuf spelade för Calgary Flames. Matt Carkner stod upp för sin stjärna och markerade med att utmana Phaneuf direkt efter målet men han fick inget gensvar och åkte ensam ut på två minuter. Islanders klarade av utvisningen men lite senare kom en reducering för Toronto efter ett par turliga puckstudsar. Då återstod endast två minuter av matchen och hemmalaget chansade med sex utespelare på slutet. Man var också ytterst nära att göra ytterligare ett mål men Aucoin lyckades rädda pucken på mållinjen och istället kunde Grabner utnyttja läget och skicka in 7-4 i öppen kasse.

En fantastisk vändning på matchen efter den första perioden för Islanders del och förhoppningsvis ingjuter detta lite självförtroende i laget inför nattens match mot Boston Bruins. Det blir då säsongspremiär för Rick DiPietro och även Josh Bailey beräknas vara tillbaka efter skada.

MÅLSKYTTAR:

  • 1-0 Carl Gunnarsson (Cody Franson) 2:12
  • 1-1 Matt Moulson (John Tavares) 8:39
  • 2-1 Nazem Kadri (John-Michael Liles, Matt Frattin) 9:44
  • 3-1 Mikhail Grabovski (Matt Frattin, Carl Gunnarsson) 12:48
  • 3-2 Mark Streit (Brad Boyes, John Tavares) 31:44 PP
  • 3-3 Brad Boyes (Frans Nielsen, Michael Grabner) 33:10
  • 3-4 Michael Grabner (Brad Boyes, Frans Nielsen) 43:23
  • 3-5 Keith Aucoin (David Ullström, Colin McDonald) 44:35
  • 3-6 Matt Moulson 51:20
  • 4-6 Matt Frattin (Nazem Kadri, Carl Gunnarsson) 57:47
  • 4-7 Michael Grabner EN 58:50