Massetyson

Namn: Joakim Sandin

  • Smeknamn: Massetyson
  • Ålder: -80
  • Bor: Göteborg
  • Islandersfan sedan: -84
  • Favoritspelare All-Time: Pierre Turgeon
  • Favoritspelare idag: Kyle Okposo
  • Kuriosa: Har lirat hockey i Brooklyn, vinst 5-2 på bortais och poliseskort från arenan efter att hemmaspelarna lovat att ”plocka” undertecknad på parkeringsplatsen efter match.

En vimpel från -84. Ni vet en sån där klassisk triangelformad rackare av filtmaterial. Farfar Sandin kom hem från ”Staterna” med denna raritet och mer än så krävdes inte för att undertecknad skulle vara såld på det sköna gänget från Long Island.

Därefter dröjde det fram till början av -90-talet innan man på allvar började förstå vad det handlade om. Inför säsongen 1992-93 hade talangscout Anders Kallur kommit hem med en Isles-tröja med #28 SANDIN på, och landhockeyplanens namn som Larionov och Sandström byttes raskt ut mot Pierre Turgeon, Derek King och självfallet Darius Kasparaitis. Just Kasparaitis var extra skön eftersom han under rookiesäsongen valde att cross-checka Mark Messier rätt in i målburen under ett derby mot Rags. Häftigt gjort och efter det var var tröja #11 synonymt med undertecknad i alla hockeysammanhang.

Den egna karriären tog mig från Leksands IF över Atlanten och high-school hockey för Staples High samt Bridgeport Midgets. Som offensivt lagd vänsterback med ett relativt risigt humör hann man i alla fall med att bjucka på ett par sköna slagg och hamna i ett gäng heta situationer på både amerikansk och kanadensisk mark. Erhöll även ett konkret hot om bänkning från coach efter tredje raka hooking-tvåan på knappa två perioder mot ett lag från Montreal. Märkligt nog förbisågs dåvarande 177cm och 56 kg tung dalmas av samtliga talangscouter vilket gör att man idag drygt 17 år senare sitter odraftad och lirar 3 mot 3 hockey på torsdagsmornarna i Kortedalas lilla rink.

En särskilt väl utvecklad förmåga att hantera motgångar tycks vara en gemensam nämnare för samtliga Islesfans. För mig med. Inte sällan har man mötts av höjda ögonbryn, hånskratt och utläggningar om dystra framtidsutsikter när man stolt förkunnat att laget i ens hjärta är New York Islanders. Och det gör det hela så mycket skönare när framgången väl kommer. Jag kan ta en risig ”Movember”, tveksamma moves av Garth (för att inte tala om Milbury) och sviniga backar som vägrar signa för klubben (Ehrhoff/Boyle). När Grabs, Frans, JT och grabbarna skrinnar ut för match i Nassau Veterans Memorial Coliseum är det ALLTID ståpäls.

Väl mött inför och under säsongen.
//Massetyson

twitter: @massetyson

 

 

 

kommentarer
  1. Magnus skriver:

    Härlig läsning!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s