Statement from yours truly

Postat: 11 april, 2018 av Magnus i Okategoriserade

Kära Islandersfans,

Återigen tvingas vi ställa oss frågan vi inte vill ställa, den här tiden på året. Vad gick snett denna gång? Efter två av organisationens bästa år på länge, 2014-16, har skutan nu vänt riktning med två raka säsonger utan framgång. När avgörandet i 2016 års första slutspelsrunda fälldes, kände jag, och säkert många med mig, att vi äntligen hade ett slagkraftigt lag för framtiden.

Men tappet av tre viktiga karaktärspelare under sommaruppehållet 2016 verkar haft större påverkan på dynamiken än vad en del förutspått, framförallt organisationsledningen. Tittar man på ersättarna så borde verkligen resultat kunna uppnås, men oförmågan att få ut den potential som vissa spelare besitter har blivit förödande.

På målvaktssidan har laget nu lutat sig mot samma tandem i ett par år. Stabiliteten och framförallt jämnheten har försämrats markant under den gångna säsongen. Där man tidigare kände sig trygg med sista utpostens agerande är man numera otrygg.

Många hävdar att målvakternas insats påverkats negativt av försvarets agerande, vilket faktiskt är en starkt bidragande orsak till denna otrygghet. Avsaknaden av spelförståelse har ibland varit förbluffande, speciellt förmågan att värdera och avväga när och hur man som försvarare skall anfalla respektive hålla igen offensivt. Alldeles för många ”odd-man rushes” mot eget mål har resulterat negativt.

Skall vi istället titta på ljusglimtarna, de som ändå fanns. Vi har åtminstone sju forwards som inte behöver skämmas på isen. Även om de inte presterar på topp i varje byte eller varje match så är de tillräckligt hemma i sina roller för att få ett godkänt betyg i år. Jag pratar om våra topp sex forwards samt vår bästa defensiva forward, tillika center i fjärdelinan. Dessa spelare har enligt mig gjort tillräckligt för att, utan vidare fördjupning, förtjäna en ny säsong i blått och orange. Det finns dock även bland anfallarna ett par stora besvikelser. Spelare som förmodligen inte hittat sin roll inom laget, kanske förstår man den inte eller så passar den inte spelartypen. En del spelare glimtar till stundtals, vilket får mig att tänka att det bara är något litet som saknas för att det skall bli ett permanent anfallsvapen. Kanske en annan kedjekamrat eller i en annan roll.

Vems är då ansvaret för att just få ut spelarnas rätta potential? Enligt många så är det coachens jobb. För spela hockey kan alla som tagit sig till denna nivå. Coachens främsta mål måste vara att få spelarna att förstå deras roll i det spelsystem som coachen förespråkar. Annars slarvar man ju bort spelarnas egenskaper. Det är också coachens roll att faktiskt se i vilken roll varje enskild spelare passar bäst och snabbt rätta till de eventuella brister man upptäcker hos spelare som antingen inte förstått sin roll eller inte kan utföra den uppgift man är satt att göra. Om coachen fallerar i denna arbetsuppgift så bör man överväga coachens lämplighet. Antingen ser coachen inte bristerna eller så misslyckas han att förmedla handlingsplanen för att åtgärda bristerna.

Hur ser då framtiden ut? En del frågetecken behöver rätas ut innan en mer detaljerad analys kan göras. Men generellt så kommer förändringar vara nödvändiga. Vi väntar alla på vår kaptens stora beslut i sommar och om vi leker med tanken att han försvinner så behöver vi plocka in nytt friskt blod anfallsmässigt. Kanske kan det bli i form av vårt förstarundeval 2016, kanske någon på free agent- marknaden. På målvaktssidan har vi ett utgående kontrakt att ta ställning till, förlänga eller ej. Hur ser egentligen återväxten ut på den sidan? Kanske inte så ljus som vi ibland lurar oss att tro. Man får hoppas att det finns en tydlig plan från organisationen om hur de vill att det skall se ut nästa säsong. Detsamma gäller ju även försvaret. Ett utgående kontrakt där men skillnaden i detta fall är att vi har en del intressanta spelare som knackar på dörren underifrån. Med tanke på denna lagdels mindre smickrande facit i år så hoppas man på en del förändringar här.

Sista, men ack så viktiga biten. Gruppen. #NYISE. Vi tappra fantaster som år ut och år in sliter vårt numera gråare och gråare hår. Som vrålar ut vår lycka efter ett gössigt mål av världens bästa lag, eller mer diskret väljer sina uttryck av glädje i ett återhållsamt sådärja!

Hur ser vår framtid ut? Vad vill vi göra med gruppen? Vad skall fokus ligga på? Saknas det något? Är toppen nådd? Kommer vi kunna hålla uppe intresset? Många frågor, varav en del kanske redan har ett självklart svar. Men är det något ni känner så var inte rädda att ta upp det i gruppen. Kan vara precis vad som helst, bara det har med själva gruppen eller laget att göra. Diskussioner är alltid av godo. Ingen mår bra av att tyst låta sig kvävas av massan bara för att man inte tror ens fråga är viktig.

Hoppas ni alla får en riktigt bra sommar nu! Må väl!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s